Juridikprofessor Mårten Schultz lösning på näthatet är enkel och radikal. Stäm först den som näthatat dig och begär sedan skadestånd. Det kommer att få näthatet upphöra, säger han i en intervju i tidningen Integritet i fokus, skriver Datainspektionen.
Text: Torbjörn Sassersson | Foto på Mårten Schultz: Jonte Wentzel
Mårten Schultz leder den ideella organisationen Juridikinstitutet och med institutet som bas driver han tillsammans med ett antal studenter vid olika universitet i Sverige en kampanj som man kallar ”juridisk aktivism”.
Juridikinstitutet hjälper dem som drabbas av hat på nätet att med hjälp av ombud skicka krav på skadestånd till näthataren. Om näthataren inte betalar går man vidare till tingsrätten.
Men även näthatarna kan slå tillbaka. Aftonbladet skriver den 28 april 2014 att Robert Aschberg som jagar näthatare i TV-programmet trolljägarna blivit stämd av en kvinna som anser att hon förtalats.
Det som är speciellt med fallet är att näthatarens namn och adress ska ha synts i TV-bilden när programledaren Robert Aschberg, lade ett kuvert i hennes brevlåda.
En näthatare som dock blivit stämd och inte hängts ut i TV kan dock knappast förtalsanmäla. Det finns inget att ta fasta på för näthataren. [red anm]
Läs mer på Datainspektionen
Läs mer i Integritet i Fokus
Läs mer i Aftonbladet: ”Trolljägarna anmält för förtal”
Läs mer i DN: Nu skickar Julia kravbrev till näthatarna
Läs mer på Juridikinstitutet
Kent Carlsson säger
En lite detalj som missas när förtalade uppmanas att stämma förtalaren är det faktum att den som stäms kan göra en motstämning. Om den som förtalat är också är en ”rättshaverist” som ofta förekommer i förtalarlägret kan den som stämmer en sådan får denne ”på halsen” resten av livet eller i vart fall i många år. Det kan resultera i stämningar och polisanmälningar för en massa uppdiktade historier som utredare kan ha svårt att reda ut och som kan förstöra livet för den redan hårt ansträngde personen som blivit förtalad. Till detta kommer att alla domare har olika syn på stämningar och hur de skall se ut. Det är nästan omöjligt att läsa sig till hur det fungerar och vad som krävs. Förenklade Tvistemål är till för att alla skall kunna stämma då kostnaderna för sådana mål hålls nere. Dock kan den som stäms kräva att målet blir ett vanligt tvistemål och plötsligt kan det bli ”svindyrt” för den som blivit utsatt för näthat. Stämma någon själv är alltså inte så enkelt eller billigt som Mårten Schultz vill göra gällande. Enda lösningen är att ta bort den lagvidriga regeln ”av allmänt intresse” och låta åklagare leda förtalsprocesser.