Den ökande kontrollen av personer och företag skapar en ny marknad för rykteshantering på webben även kallat googlestädning. Det är framför allt personer som söker nytt jobb i karriären som drabbas hårdast av negativ kritik och förtal på nätet. På andra plats hamnar företagen som inte kan sälja sin produkter pga av negativa skriverier.
DN tar upp ämnet i dag i artikeln ”Nya företag tvättar bort negativa uppgifter”. Fokus i artikeln är att personer och företag vill städa bort faktiska brott eller faktisk negativ historia.
Text: Torbjörn Sassersson
Det stora problemet är dock snarare förtalarna, skribenterna av onyanserat ”skitsnack” och ogrundade negativa påståenden om person, don och företag. Det har blivit en plåga på nätet och inte förrän vi ser en skärpt lagstiftning kommer vi att få bukt med ”yttrandefrihet” som löper amok. Den stora fördelen framför det talade förtalet för den drabbade parten som råkat ut för destruktiv ryktesspridning på nätet är att det skrivna förtalet dokumenterar sig självt. Vi får täta bevis. Resten är en tolkningsfråga. Hur förtalande är förtalet?
Mitt råd är därför att spara allt negativt som riktas mot offret. Spara webbsidor som HTML och ta skärmdumpar (printscreen). Spåra vem som skrev vad och dokumentera ryktesspridarnas Facebooksidor, deras Twitter tweets, deras namn och alias samt blogginlägg.
En kund i ett av mina rykteshanteringsuppdrag meddelade mig nyligen att polisen som just lagt ned en polisanmälan mot en näthatare uppgav att förtalsanklagelsen kan tas upp igen om angriparen skriver mer förtal på nätet. Polisen behöver en historik och med erfarenhet av dessa anseendedestruenters psykologiska profiler är det oftast svårt för dem att sluta skriva. Ärekränkandet är som en upphetsande drog för dem.
I sammanhanget ska nämnas att ett företag eller en organisation inte kan förtalas. Övergreppet är straffbart enbart om det är riktat mot en person.
Text: Torbjörn Sassersson