Rykteshantering, rätt nätidentitet och sökmotoroptimering (SEO) på webben blir allt viktigare för kändisar och medborgare som blivit måltavlor för arga bloggare, men även arbetsgivare och rekryteringskonsulter påverkas. Den här artikeln sammanfattar de senaste rönen och hur du kan göra för att rädda både ditt rykte och drömjobbet du vill ha.
Text: Torbjörn Sassersson från Rykteshantering.nu. Publicerad: 2010-04-05
Sociala media i kombination med de etablerade mediernas nätversioner har blivit kraftfulla kanaler för både information och desinformation. Samtidigt ligger lagverket som borde skydda individer från förtal och ärekränkning efter och illasinnade rykten om enskilda personer eller företag kan därför snabbt spridas och etableras som ”sanningar”. De drabbade kan ofta inget göra förrän efteråt. Problemet är att det som är sant inte är lika spännande som ryktena. Korrekt information får därför mindre uppmärksamhet. Ändå måste personen eller företaget som råkat illa ut agera snabbt och beslutsamt ”when the shit hits the fan”.
Stephanie Goldberg skriver i en artikel på CNN den 29 mars hur yngre jobbsökande allt mer oroas av att kompisar lägger upp ofördelaktiga foton från fester på sina bloggar och att många i efterhand raderar texter och ändrar alias för att osynliggöra sina privata eskapader och åsikter. Det är inte utan skäl som allt fler utövar denna försiktighet på webben. En undersökning från december 2009 utförd av Microsoft visar att hela 79% av rekryteringskonsulterna i USA söker på nätet för att få en uppfattning om sina kandidater. 89% av rekryteringskonsulterna i USA anser att det är en god ide att googla jobbsökande och en mycket hög andel har förkastat kandidater på grund av vad de funnit på nätet. Samma undersökning visar att de oroar sig för att finna graverande livsstilsorienterad information. Få konsulter tar sig sedan tiden att undersöka om det som står på nätet om en person verkligen stämmer.
I artikeln i CNN citeras rekryteringskonsulten Dan Eggers vid Partners Marketing Group. Han säger: ”Vi googlar deras namn, kollar in LinkedIn, Facebook och Twitter”. Han poängterar att det mest handlar om att kontrollera arbetslivserfarenheten hos kandidaten och att man inte lägger för stor vikt vid vad andra skrivit om personen, men hur lätt är det att kontrollera en persons arbetslivserfarenhet baserat på vad som står Facebook och hur kan konsulten undgå att inte påverkas av rykten och negativa skriverier? I valet och kvalet mellan två kandidater, vem kommer konsulten att välja när bara den ene drabbats av negativa skriverier?
Det här betyder rimligen att rekryteraren sannolikt väljer den kandidat som ”känns” bäst framför den som ”känns” mindre bra. Beslutet baseras i det fallet på magkänsla istället för en rationell bakgrundskontroll av vad som påstås på webben. Det bör även innebära att rekryteraren ibland väljer bort rätt kandidat.
Microsofts undersökning visar samtidigt att långt ifrån alla rekryterare redovisar att ett avslag baserats på vad de funnit på webben. I Tyskland meddelar endast 36% av rekryterarna att vad de fann på webben låg till grund för ett avslag. I konflikträdda Sverige kan vi anta att siffran ligger långt under 36% eller kanske till och med nära noll.
Hur ser situationen ut i Sverige?
Stockholm Handelskammare och Infotorg genomförde en enkätundersökning, som besvarades av 1404 respondenter under januari-februari 2010, om hur företagen gör bakgrundskontroller vid rekryteringsprocesser. Den visar att 25% idag kontrollerar vad som står på webben om en person genom att googla. Runt 10% kontrollerar även Facebook och bloggar. ”Det finns så mycket man enkelt kan kontrollera själv i offentliga register, sociala medier och andra kanaler”, säger Patrik Attemark, VD för InfoTorg. Lågkonjunkturen och den tuffa arbetsmarknaden leder till fler sökanden per jobb, vilket har ökat kravet på noggrannhet.
Hälften av företagen menar att kandidater har ljugit om sina meriter och mörkat information om sig själva. Det har lett till att enkla sökningar på Google och i sociala medier ökat avsevärt, säger Johan Treschow, ansvarig för ekonomisk analys vid Handelskammaren. Att inte ha kunskap om den man anställer kan bli en dyr affär är den vanliga uppfattningen hos både företag och rekryteringsbolag. Målet helgar därför medlen för att undvika kostnader och problem.
Det här betyder att kandidaterna bör ha rätt att, dels få reda på om rekryteringsbolaget använder webben inom ramen för sin urvalsprocess och, dels få veta exakt varför denne fått avslag om information på webben låg till grund för beslutet. Om den enskilde individen inte får veta det kan webben få funktionen som ”angiverimedia” där illasinnade skribenter på webben kan skriva precis vad som helst – ofta bakom anonymitet – utan att någonsin själva bli kontrollerade.
Nätet fungerar idag allt mer som beslutsunderlag för att välja bort kandidater, inte för att välja kandidater.
I en artikel i Sydsvenskan tillfrågades några studenter om deras syn på nätkontrollerandet. De menar att kontroller på nätet är ett osäkert verktyg och att en människas bakgrund och värderingar bäst låter sig undersökas i ett möte. Problemet är att om rekryteringskonsulten, som sitter som ett filter mellan kandidaten och företaget, redan googlat och bildat sig en felaktig uppfattning om kandidaten kommer den sökande aldrig ens att få vara med på en anställningsintervju hos uppdragsgivaren.
Vad du kan göra för att neutralisera falska rykten och desinformation
– 12 åtgärder till kontroll
Tyvärr räcker det inte med att bara ”tagga” sin webbsidor med rätt nyckelord för att få Google att ranka dina egna webbsidor högt. Du måste göra mycket mer för att lyckas i dagens medieförtätade verklighet. Det finns alltså ingen snabbfix för att lösa problemet, men principen är att samma kanaler som innehåller fel information kan användas för att rätta till en skev bild av verkligheten. Det kräver idogt arbete, kontinuerlig närvaro på webben och uthållighet.
1. Börja med att googla dig själv. Nu ser du vad rekryteringskonsulter och företag läser om dig. Gillar du vad du ser? Tänk att de tio första sökträffarna som fyller första sökträffsidan i Google är de viktigaste. Det är från och med nu din uppgift att äga denna sida för den handlar om dig och det är ditt yrkesliv och din privatekonomi som står på spel. I mars 2009 lanserades en enkel söktjänst Googlad.nu som visar hur många som googlar ditt namn varje månad. Det kanske är fler än vad du trodde. Ta med i beräkning att du eventuellt delar ditt sökresultat med många andra svenskar med samma namn som du.
2. Köp ditt eget personnamn som domännamn
Om du heter Carl Svensson köp kvickt domänen www.carlsvensson.com eller motsvarande. Lägg upp dina artiklar där. De får ett bra trustranking-värde vid sökning på namnet ”carl svensson”.
3. Bli din egen källa
Se till att äga ämnet: dig själv. Var positiv i din framtoning i det du skriver. Intag inte rollen som det utsatte offret. Ingen orkar med en gnällspik. Be en vän intervjua dig om ditt liv, dina åsikter, ditt jobb och du kan därmed återge en korrekt bild av dig själv. Nämn ditt namn i texten. Inled t ex dina intervjusvar med ditt eget namn. Det uppfattar Google som en väsentlig webbsida att ranka högt i sökindexeringen och det är rimligt. Sidan handlar ju om dig. Konkurrera bort negativitet och desinformation på webben med positiv och korrekt text om dig själv, en historisk händelse där du var inblandad eller ditt företag.
4. Namnge och tagga dina webbsidor rätt
Tagga dina webbsidor genom att lägga in ditt personnamn i keywords-, description- och title-taggen. Det är relativt enkelt och de flesta bloggar har den funktionen. Namnge de webbsidor som handlar om dig med ditt personnamn t ex carlsvensson.html och rubricera artikeln med ditt personnamn, vilket Google kommer att notera. Namnge dina fördelaktiga foton med ditt personnamn t ex carlsvensson.jpg. Google noterar dessa bilder vilka automatiskt blir länkbara till artiklarna på din egen webb.
5. Ta direktkontakt med forumsägare och arga bloggare
Var lite modig och ta direktkontakt med den där arga bloggaren. Försök få till en dialog med denne. Kan bloggaren tänka sig att ta bort eller ändra sin text om dig eller ditt företag? Om bloggare köpt en produkt som denne är ej nöjd med kan du erbjuda kunden en kompensation? Kontakta forumsägaren och be denne ta bort ärekränkande och förtalande desinformation. Om forumsägaren vägrar agera påpeka att både ärekränkning och förtal är kriminellt och straffbart enligt svensk lag samt att forumsägaren har det yttersta ansvaret för vad som skrivs i ett forum. Diskutera din rätt att polisanmäla ett forum eller blogg, men undvik i det längst att polisanmäla eller stämma eftersom det resulterar i negativ publicitet och andras martyrskap.
6. Page ranking – skapa inlänkningar från andra populära sidor
Försök få bloggare och forumspostare att länka till dina sidor och bli själv aktiv på forum inom ämnesområden som intresserar dig. Lägg in en signatur i dina forumspostningar med en aktiv länk till din sajt eller blogg. Varje forumspostning du gör får då automatiskt en länk till din webb. Ju fler som på webben länkar till dina sidor desto högre pageranking-värde får dina egna sidor på Google.
7. Trust ranking – utnyttja effekten av kända varumärken
Trustrankning innebär att sökmotorer betraktar vissa domäner som mer trovärdiga än andra. Ett exempel är WordPress som rankas högre än andra bloggportaler och högre än din egen domän. Din blogg på WordPress som bör heta carlsvensson.wordpress.org får högt trustranking-värde eftersom WordPress är ett känt varumärke. Skaffa både en persondomän (www.carlsvensson.com) och börja samtidigt blogga på WordPress.
8. Använd podcasting och online-video
Lägg ut filmer på t ex YouTube och Google Video som handlar om dig själv eller om intressanta ämnesområden där du förekommer. Tagga dina videos med lämpliga sökord som ditt eget namn om videon handlar om dig.
9. Dagboksblogga, forumsposta, mobilblogga, twittra, facebook’a
Utnyttja hela arsenalen av sociala media. Så vad är du intresserad av? Skriv om det på webben. Undvik att attackera, kritisera eller skapa rykten om andra. Tjafsa inte med folk i forum. Det leder garanterat till mer negativ kritik och falska rykten om dig. Undvik politiskt laddade ämnen. Lyft fram dina meriter. Bjud frikostigt på dina kunskaper. Lägg din energi på de positiva aspekterna och håll dig till sakfrågor. Publicera dina artiklar och texter på flera ställen. Twittra om vad du pysslar med på dagarna och länka ofta till din blogg. Det går snabbt och skapar trafik till din webb vilket Google noterar. Skaffa en Facebook sida, men be dina vänner att inte redovisa senaste festerna med text och bild på dig om du var berusad och dansade naken i en rabatt.
10. Korslänka och aktivera relationsfunktioner
Se till att dina webbsidor är öppna för Google-indexering, twitter och andra funktioner som kopplar dina sidor med sök-, länk- och andra funktioner. Korslänka mellan dina sidor på olika plattformar. Länka din blogg till Facebook och dina forumspostningar ute på webben till din personliga sajt etcetera. Var lite ”street smart”.
11. Utnyttja nätpublikationseffekten
Skriv artiklar och insändare till nättidningar i stormedia. Försök få in insändare och artiklar i de större nättidningarna. Tusentals läsningar av din artikel kommer av Google – ur ditt namnperspektiv – att rankas högt eftersom ditt namn nämns som skribent. Om du inte får in någon artikel kan du ändå kommentera intressanta artiklar i kommentatorsfältet efter artiklar som är publicerade i stora nättidningar. Ofta kan du skapa ett användarkonto i dessa tidningar där du kan skriva om dig själv och dina meriter och allt blir sökbart i Google. Skapa t ex ett gratis användarkonto i Washington Post och kommentera artiklar du gillar på deras webb.
12. Lägg upp en långsiktig handlingsplan
Om du har ont om tid och har råd, anlita en konsult som kan lägga upp en handlingsplan och tillsammans med dig välja vilka åtgärder som du bör vidta. Sätt upp mål med delmål en månad i taget för det närmaste halvåret. Dokumentera hur du indexeras av Google före och efter åtgärderna.
Text: Torbjörn Sassersson, kontakta mig om du behöver hjälp med ditt online-rykte!