DEBATT. Flera myndigheter, partier och företag har friserat bilden av sig själva på Wikipedia. Försäkringskassan ändrade sin sida efter att generaldirektörens Twitterinlägg hamnat i det digitala uppslagsverket och Tillväxtverket tonade ned avslöjandet om en vidlyftig representation, skriver DN idag i artikeln ”Myndigheter censurerar Wikipediatexter”.
DN skriver nämner hur texter om individer städats och att IP:nr avslöjar att myndighetspersoner varit inne och redigerat bort negativa texter. Försäkringskassan nämns.
Helena Esscher som är presschef på Försäkringskassan, bekräftar att ändringen gjorts i samråd med den person som fått sin Wikipedia-sida ändrad.
Poängen med Wikipedia är ju att många personer ska vara inne och redigera. Man rättar varandra och försöker balansera det genom att många är inne. Är det grejor man känner är felvinklade så måste man ju känna att man kan gå in och ha synpunkter på detta, säger Helena Esscher till DN.
Einar Spetz som är Wikipedias svenska representant, säger till DN att det har blivit ett växande problem med företag och myndigheter som redigerar sina egna sidor.
Perspektiv
- Allmänhetens rätt till information av allmänt intresse om tex myndighetspersoner, företagsledare, ”viktiga” beslutsfattare och offentliga personer.
- Individens rätt till att det som hänt beskrivs på ett korrekt sätt i Wikipedia. Rätten att bli korrekt citerad etc.
- Individens rätt att inte förbli dömd av texter på internet i evighet, i synnerhet om individen straffats och därmed sonat sitt brott och sannolikt lärt sig av sina misstag. (Här tänker Google tvärtom).
Har en individ med ett dåligt rykte, men som bättrat sig, rätten till ett bättre rykte även på Wikipedia?
Alla individer har rimligen rätten att förbättra sitt rykte på Wikipedia. Denne har även rätten att få extern hjälp med rykteshantering om det är för svårt att själv korrigera desinformation. Kombinationen Google och Wikipedia kan vara förödande för en individ om denne på ett omänskligt sätt brännmärks resten av sitt liv och till och med efter döden riskerar att framstå på ett alltför negativt sätt inför vänner, familj och släktingar.
Frågor som är obesvarade i debatten om Wikipedia och individen:
- Vilken administratör eller skribent på Wikipedia har rätten till sista ordet?
- Varför får inte individer skriva om sig själva på Wikipedia? Hur kan person A som är Wikipedia-administratör ha samma insyn i person B:s liv om Wikipedia-posten handlar om B?
- Kan Wikipedia definitivt lösa problemet med vilseledande Wikipedia-administratörer som kontrollerar de poster i uppslagsverket som är ideologiskt, ekonomiskt och politiskt laddade?
- Har Wikipedia som organisation överhuvudtaget förmågan att urskilja och avvisa vilseledande Wikipedia-administratörer. Betänk att dessa falska administratörer ideligen stänger av personer som försöker korrigera felaktigheter i posterna. Falska administratörer försöker på det viset utöva kontroll över den sista gällande redigeringen.
- Om en individ som begått ett brott och straffats för det och sedan omskrivs på Wikipedia (på ett korrekt sätt), hur länge ska det lösta brottet känneteckna individen i uppslagsverket? För alltid? Om Wikipedia ska innehålla evig korrekt information, är det då inte rimligt att den aktuella individen får publicera sin version (som inte får redigeras av någon annan) i Wikipedia?
Diskutera gärna dessa frågeställningar i kommentarsfältet nedan.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
Gerillaskepticism på Wikipedia – Hur faktaposter förvanskas för att folkbilda ”rätt”
250 redaktörer på Wikipedia har blockerats pga misstanke om falsk redigering
Betalda spökskrivare på Wikipedia
Vetapedia hjälper till när Wikipedia blivit för vilseledande
12 åtgärder för att neutralisera falska rykten